Samtyckesblankett för intervju: innehåll, mall och forskningsetik

En samtyckesblankett är det dokument där en deltagare bekräftar att hen har fått information om din studie och frivilligt vill delta. Den hör ihop med ett informationsbrev, som förklarar vad studien går ut på, hur intervjun spelas in och vad som händer med materialet. Tillsammans dokumenterar de deltagarens informerade samtycke.

Vad är en samtyckesblankett?

Du behöver informerat samtycke när du samlar in uppgifter direkt från människor, till exempel i intervjuer till en c-uppsats eller ett examensarbete. Informationsbrevet och samtyckesblanketten kan vara två dokument eller ett, med informationen först och underskriften sist. Många lärosäten har en mall som du ska använda, och rutinerna för uppsatser varierar mellan lärosäten och ibland mellan institutioner. Börja därför med att fråga din handledare vad som gäller hos er.

Blanketten har i första hand en forskningsetisk uppgift: den visar att deltagaren vet vad hen ger sig in på och har sagt ja. Den är inte automatiskt den rättsliga grunden för att behandla personuppgifter enligt dataskyddsförordningen. Det är två olika saker, och skillnaden avgör både vad blanketten ska innehålla och vad som händer om någon ångrar sig. Texten här är allmän vägledning och ingen juridisk rådgivning.

Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska krav från 2002

Många uppsatskurser hänvisar till Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Där konkretiseras skyddet för den enskilda deltagaren i fyra huvudkrav:

Kraven fungerar fortfarande bra som checklista, men Vetenskapsrådet anger själv att delar av skriften är inaktuella, och God forskningssed 2024 ersätter både den och den tidigare utgåvan av God forskningssed (2017). Hänvisar din kurs till 2002 års principer kan du använda dem, men stäm av mot den nyare skriften och mot lärosätets mall.

Informerat samtycke enligt God forskningssed

Enligt God forskningssed 2024 ska ett samtycke som utgångspunkt uppfylla sex kriterier:

• Informerat: deltagarna vet vad deltagandet innebär, särskilt vilka risker det finns och hur materialet ska hanteras, och de har kunnat ställa frågor.
• Frivilligt: ingen pressas att delta, och beroendeförhållanden mellan dig och deltagaren beaktas.
• Specifikt: det framgår vad samtycket gäller. Ett ja till ospecificerad forskning inom ett område räcker inte.
• Uttryckligt och otvetydigt: det får inte finnas någon tvekan om att deltagaren har sagt ja. Oftast skrivs en blankett under, men det kan också vara en ikryssad ruta eller ett muntligt samtycke i början av en inspelning.
• Möjligt att återta: det ska inte vara svårare att återta samtycket än att ge det, och deltagarna ska få veta vad ett återtaget samtycke innebär i olika skeden.
• Dokumenterat: samtycket sparas så länge det behövs, och deltagaren får behålla informationen.

Samtycke är alltså mer än en underskrift. Ge deltagarna tid att läsa och ställa frågor, och låt dem bekräfta samtycket muntligt i början av intervjun. Intervjua helst inte personer som är beroende av dig, till exempel elever du undervisar, eftersom det är svårt för dem att säga nej.

Vad ska samtyckesblanketten innehålla?

Lärosätets mall går före. Saknas en mall brukar informationsbrevet och blanketten tillsammans täcka de här punkterna:

1. 1

   Vem som gör studien

   Ditt namn, program och lärosäte, att det är ett examensarbete och vem som är handledare, med kontaktuppgifter.
2. 2

   Syfte och vad deltagandet innebär

   Studiens syfte i några meningar, hur lång intervjun ungefär blir, var den görs och att den spelas in och skrivs ut.
3. 3

   Frivillighet och rätten att avbryta

   Att deltagandet är frivilligt, att deltagaren kan avbryta intervjun utan att förklara varför och vad som händer med det som redan har samlats in.
4. 4

   Risker och obehag

   En ärlig beskrivning. Ofta handlar det om tid och om att ett ämne kan kännas obekvämt.
5. 5

   Hantering av materialet

   Vem som får lyssna, var inspelningar och utskrifter lagras, vilka tjänster som behandlar dem, hur du byter ut namn och när materialet raderas.
6. 6

   Hur resultaten används

   I uppsatsen och vid seminariet, om citat förekommer och om uppsatsen publiceras, till exempel i DiVA.
7. 7

   Personuppgifter

   Lärosätets formuleringar om personuppgiftsansvar, rättslig grund, deltagarens rättigheter och dataskyddsombud.
8. 8

   Separata ja och nej, underskrift och kopia

   Egna rutor för sådant som deltagaren kan säga nej till utan att avstå från att delta, till exempel inspelning eller citat. Sedan datum, underskrift och en kopia till deltagaren.

Påhittat exempel: utdrag ur en samtyckesblankett

Studien och texten nedan är påhittade. Hakparenteser markerar sådant som du hämtar från lärosätets mall eller fyller i själv.

Utdraget lovar inte att materialet är anonymt, eftersom inspelningen och nyckeln till de fingerade namnen finns kvar under arbetet. Svarar någon nej till inspelning men ja till intervjun, behöver du kunna anteckna i stället. Datumgränsen förutsätter att lärosätets regler tillåter den. Är samtycke den rättsliga grunden, som vid Mittuniversitetet, får uppgifterna i regel inte användas efter ett återkallat samtycke, och då använder du lärosätets formulering i stället.

När en deltagare vill ta tillbaka sitt samtycke

En deltagare kan alltid avbryta sin medverkan, också mitt i en intervju, utan att förklara varför. Vad som händer med det som redan har samlats in är en annan fråga. I God forskningssed 2024 skriver Vetenskapsrådet att effekten av ett återtaget samtycke kan påverkas av vad som redan har gjorts, och att deltagarna ska få veta vad det innebär i olika skeden. Redan principerna från 2002 slog fast att ett avbrott inte automatiskt betyder att insamlade uppgifter måste förstöras, utan att det bland annat beror på vad deltagarna fick veta från början. För forskning skriver Etikprövningsmyndigheten att forskaren normalt har rätt att fortsätta använda uppgifter som redan har samlats in.

För uppsatser avgör lärosätets regler, och de skiljer sig åt. Är samtycke den rättsliga grunden för personuppgifterna, får uppgifterna i regel inte längre behandlas efter att samtycket har återkallats. Är grunden allmänt intresse kan det som redan har samlats in ibland få användas, beroende på lärosätets regler och på vad deltagarna har fått veta. När materialet väl är anonymiserat, så att ingen kan identifieras, går det inte längre att hitta en enskild persons bidrag. Bestäm därför tillsammans med din handledare vad som gäller, skriv det i informationen, med ett datum om lärosätets regler tillåter det, och lova inte att allt kan tas bort när som helst om det inte stämmer.

Samtycke och dataskyddsförordningen

En inspelning där en person kan identifieras innehåller personuppgifter, och då gäller dataskyddsförordningen (GDPR). För studentarbeten är det i regel lärosätet som är personuppgiftsansvarigt, inte du. Du behandlar uppgifterna för lärosätets räkning och följer dess instruktioner, och vid frågor kan du vända dig till lärosätets dataskyddsombud. IMY:s vägledning för forskare beskriver samma ansvarsfördelning för forskning.

Etikprövningsmyndigheten understryker att samtycke som rättslig grund enligt GDPR är något annat än samtycke till att delta. För forskning vid lärosäten är den rättsliga grunden nästan alltid allmänt intresse. För uppsatser varierar det: Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet bedömer att grunden för personuppgifter i examensarbeten normalt är allmänt intresse, medan Mittuniversitetet utgår från samtycke i studentarbeten. Skriv därför inte själv vilken rättslig grund som gäller, utan använd lärosätets formulering.

Deltagarna ska också få den information som dataskyddsförordningen kräver när uppgifterna samlas in. Enligt IMY gäller det bland annat ändamålen, den rättsliga grunden, hur länge uppgifterna lagras, vem som tar del av dem, deras rättigheter, om uppgifterna förs till ett land utanför EU och EES, rätten att klaga till IMY och kontaktuppgifter till den personuppgiftsansvariga och dataskyddsombudet. Ofta finns den texten färdig i lärosätets mall.

Skriv inte att materialet är anonymt om det bara är pseudonymiserat. Så länge det finns en kodnyckel eller en inspelning rör det sig om personuppgifter, och anonymiserade är uppgifterna först när de aldrig mer kan kopplas till en person. Beskriv i stället vad du faktiskt gör, till exempel att du byter ut namn i utskriften.

Behöver uppsatsen etikprövas?

Etikprövningslagen gäller forskning som till exempel innefattar känsliga personuppgifter, som uppgifter om hälsa, etniskt ursprung, religiös övertygelse, politiska åsikter eller sexuell läggning, eller uppgifter om lagöverträdelser. Enligt det så kallade studentundantaget räknas arbeten som görs endast inom högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå inte som forskning enligt lagen, och någon etikansökan krävs då inte.

Undantaget har villkor. Etikprövningsmyndigheten skriver att det ska användas restriktivt. Arbetet får inte överlappa med ett forskningsprojekt, och det får inte finnas utrymme för att det leder vidare till ett. Undantaget gäller inte heller arbeten som senare ska ingå i forskarstudier. I de fallen gäller lagen som för annan forskning, och ett felaktigt använt undantag går inte att rätta till i efterhand. Som huvudregel bör studenter inte heller ta ansvar för studier där deltagarna riskerar att skadas eller där känsligt material används. Lärosätet ansvarar för att arbetet görs under etiskt trygga former, och om en student ska arbeta med till exempel känsliga personuppgifter kan det ske inom ett etikgodkänt forskningsprojekt som leds av en forskare, kanske din handledare.

Många lärosäten har dessutom egna rutiner för etisk granskning av studentarbeten, och vissa tillåter känsliga personuppgifter i uppsatser bara i undantagsfall. Fråga din handledare innan du bokar den första intervjun.

Inspelning, lagring och digitalt samtycke

Blanketten ska säga hur intervjun spelas in och var materialet sparas, och det måste stämma med verkligheten. Många lärosäten bestämmer vilka appar och vilken utrustning som får användas för intervjuer med personuppgifter, och en del godkänner varken mobilens inbyggda inspelningsapp eller appar från tredje part. Kontrollera lärosätets regler innan du skriver blanketten, spara materialet där lärosätet anvisar och radera det enligt dess regler.

Kontrollera lärosätets regler innan du laddar upp inspelningar: rösten gör att deltagarna går att identifiera, så en inspelning innehåller personuppgifter även utan namn. Spirelight erbjuder inget personuppgiftsbiträdesavtal; ett sådant avtal skulle lärosätet teckna, inte du. Transkriberingen sker på servrar i EU, filerna lagras hos Google Firebase i USA och AI-funktionerna körs hos OpenAI i USA, och det ska framgå av informationen till deltagarna och, om du gör en etikansökan, även av den.

Om ditt lärosäte tillåter det kan du spela in med röstinspelningen i webbläsaren, som inte laddar upp något förrän du själv väljer att transkribera filen. I Spirelight kan du också skicka en digital samtyckesblankett före ett inspelat samtal. Deltagaren läser den, skriver under i webbläsaren och får en kopia via mejl med en länk för att återkalla samtycket. Namn, adress, e-postadress och underskrift lagras då hos Google Firebase i USA. Mallarna finns än så länge bara på engelska och danska. En deltagare som inte läser engelska eller danska behöver därför information på svenska.

Den digitala blanketten ersätter inte lärosätets informationsbrev och samtyckesrutin. Texten är fast, utom uppgifter som studiens titel och lagringstid, och den har en enda underskrift i stället för separata rutor för inspelning och citat. Den beskriver deltagarens rättigheter som om samtycke vore den rättsliga grunden, med återkallelse när som helst, vilket kanske inte stämmer med lärosätets rättsliga grund eller med det datum du har satt. Den nämner inte heller AI-funktionerna. Använd den bara om lärosätet godkänner det, och ge deltagarna lärosätets information också.