Sammanfattning: så skriver du en sammanfattning av uppsatsen

En sammanfattning är en kort text som återger det viktigaste i en längre text med egna ord. I en uppsats är sammanfattningen en fristående text före innehållsförteckningen, och den beskriver kort syfte, metod, resultat och slutsats. På engelska kallas den abstract.

Vad är en sammanfattning?

Ordet används på två sätt. I skolan och på många kurser betyder det att du återger någon annans text kort och med egna ord, till exempel en artikel eller ett kapitel i kurslitteraturen. I en uppsats är sammanfattningen i stället en del av ditt eget arbete: en kort beskrivning av hela studien som står först, direkt efter titelsidan.

Båda bygger på samma färdighet, att skilja det viktiga från det mindre viktiga och säga det kort. Men uppsatsens sammanfattning har en egen uppgift. Den är det första som examinatorn och opponenten läser, och om uppsatsen publiceras är den ofta det enda som läsare i en databas tar del av innan de bestämmer sig för att öppna hela texten. Därför måste den kunna stå på egna ben.

Patel och Davidson (2019) beskriver i Forskningsmetodikens grunder hur en undersökning planeras, genomförs och rapporteras. Sammanfattningen är den del av rapporten som ska ge läsaren hela bilden på kort tid. Blanda inte ihop den med slutsatsen i slutet av uppsatsen. Slutsatsen svarar på frågeställningarna och förutsätter att läsaren har följt texten, medan sammanfattningen beskriver studien för den som inte har gjort det. Mer om slutsatsen finns i guiden om diskussion och slutsats.

Vad ska sammanfattningen innehålla?

En sammanfattning av en empirisk uppsats svarar på fyra frågor: vad du ville ta reda på, hur du gjorde, vad du kom fram till och vad det betyder. Det motsvarar syfte, metod, resultat och slutsats, i den ordningen.

Resultatet brukar få mest plats, eftersom det är det som läsaren inte kan gissa sig till. Skriv vad du faktiskt kom fram till. ”Resultatet presenteras och diskuteras” säger ingenting, medan ”Resultatet visar att lärarna ser betygen som ett stöd i samtalet med eleverna” säger något.

Sammanfattningen innehåller i regel inga referenser, citat eller tabeller, och förkortningar ska antingen förklaras eller undvikas. Den får heller inte innehålla något som inte står i uppsatsen. Är en teori central för analysen kan du nämna den kort, men själva resonemanget hör hemma i teorikapitlet. Många kurser vill dessutom att du anger några nyckelord efter sammanfattningen, så att uppsatsen blir lättare att hitta.

Längd och placering i uppsatsen

Det finns ingen gemensam regel för hur lång en sammanfattning ska vara. Lärosätet eller kursen anger oftast en gräns, till exempel ett högsta antal ord eller tecken, och det är den gränsen som gäller. Står det ingenting i instruktionerna, fråga handledaren eller titta på godkända uppsatser från samma kurs. En sammanfattning som går över gränsen syns direkt, och den kan vara ett tecken på att resultatet inte är skarpt formulerat.

Sammanfattningen står i början av uppsatsen, efter titelsidan och före innehållsförteckningen. Har uppsatsen både en svensk sammanfattning och ett engelskt abstract står de oftast på var sin sida, och institutionens mall avgör vilken som kommer först. Trots att den står först skriver du den sist, när du vet vad uppsatsen faktiskt kom fram till. Hur resten av texten brukar disponeras ser du i guiden om att skriva en c-uppsats.

Sammanfattning på svenska och abstract på engelska

I uppsatser används orden sammanfattning och abstract ofta om samma sak: den korta beskrivningen av studien i början. Skillnaden är för det mesta språket. Sammanfattningen skrivs på svenska och abstractet på engelska, och många lärosäten vill ha båda, även när uppsatsen är skriven på svenska. Ibland kallas också den svenska texten abstract, så läs instruktionerna noga.

Innehållet ska i regel vara detsamma i båda. Om abstractet säger något annat än sammanfattningen, eller har andra siffror, ser det slarvigt ut. Samtidigt ska abstractet fungera som en engelsk text och inte låta som en översättning ord för ord. Tänk särskilt på det här:

• Termer: använd de engelska termer som forskningen i ditt ämne använder, till exempel semi-structured interviews och thematic analysis. Svenska ord som c-uppsats saknar en direkt motsvarighet, så skriv hellre thesis eller bachelor’s thesis.
• Falska vänner: eventuellt betyder possibly, inte eventually, och aktuell betyder current, inte actual.
• Tempus: ett vanligt mönster är förfluten tid för det som du gjorde (were interviewed) och presens för det som resultatet visar (the results indicate). Samma mönster fungerar på svenska.
• Svenska förhållanden: en internationell läsare känner inte till försörjningsstöd eller VFU. Välj en etablerad engelsk term eller förklara ordet kort.

Låt gärna någon som skriver bra engelska läsa abstractet, eftersom språkfel syns tydligt i en så kort text. Många lärosäten har ett skrivstöd eller en språkverkstad som kan hjälpa till.

Så skriver du sammanfattningen steg för steg

1. 1

   Skriv den sist

   Vänta tills resultat, diskussion och slutsats är klara. En sammanfattning som skrivs tidigt beskriver ofta den studie som du planerade snarare än den som du genomförde.
2. 2

   Plocka ut en kärnmening ur varje del

   Läs syftet, metodkapitlet, resultatet och slutsatsen och stryk under den mening i varje del som säger mest. De meningarna är ditt råmaterial.
3. 3

   Skriv ett första utkast utan att räkna

   Skriv en eller två meningar om syfte och metod och lite mer om resultat och slutsats. Skriv sammanhängande text, inte punktlistor, om inte mallen säger något annat.
4. 4

   Kontrollera mot uppsatsen

   Jämför varje påstående med texten. Stämmer antalet informanter, namnen på temana och siffrorna? Det som inte finns i uppsatsen ska bort.
5. 5

   Korta till ordgränsen

   Stryk bakgrund innan du stryker resultat. Ta bort upprepningar och tomma inledningsfraser som ”I denna uppsats kommer jag att”.
6. 6

   Skriv abstractet och lägg till nyckelord

   Gör den engelska versionen, kontrollera att den säger samma sak och lägg till nyckelord om kursen kräver det.

Det femte steget är ofta det svåraste. Ordgränsen kan gälla sammanfattningen och abstractet var för sig, och samma innehåll ger sällan exakt lika många ord på två språk. Klistra in texterna en i taget och räkna ord, så ser du hur mycket du behöver stryka. Gäller gränsen tecken i stället för ord visar verktyget också antalet tecken med och utan mellanslag.

Påhittat exempel: sammanfattning och abstract

Uppsatsen nedan är påhittad. Den bygger på intervjuer med socialsekreterare om digitala möten inom försörjningsstödet, och sammanfattningen följer ordningen syfte, metod, resultat och slutsats.

Lägg märke till att resultatet får mest plats och att temana namnges. Slutsatsen säger inte mer än resultatet bär: den gäller socialsekreterarna i studien, inte alla socialsekreterare. Abstractet säger samma sak men är skrivet som engelsk text, med social assistance i stället för en ordagrann översättning av försörjningsstöd.

Så sammanfattar du en vetenskaplig artikel

Den första betydelsen, att återge någon annans text, möter du till exempel i forskningsöversikten, i en seminarieuppgift eller i ett PM. Då ska du återge författarnas tankar kort, korrekt och med egna ord, och hålla isär det som de säger och det som du själv tycker.

• Presentera texten: börja med författare, titel och var och när artikeln publicerades, till exempel ”I artikeln … undersöker Efternamn (år) …”, och skriv återgivningen i presens.
• Läs i rätt ordning: börja med artikelns abstract, inledning och diskussion, så att du ser huvudlinjen innan du läser metod och resultat i detalj.
• Anteckna fyra saker: syfte, metod, viktigaste resultat och slutsats, alltså samma fyra delar som i din egen sammanfattning.
• Lägg undan artikeln: skriv utifrån dina anteckningar. Då blir texten din egen, och du märker vad du inte har förstått.
• Visa vems tanke det är: använd referatmarkörer som ”Författarna menar att …” och ”Enligt Efternamn (år) …”, och ange källan enligt det referenssystem som kursen använder.
• Håll isär återgivning och värdering: skriv först vad artikeln säger. Din egen bedömning, till exempel av urvalet, kommer efteråt och ska synas som din.

Att byta ut några ord i författarnas meningar räcker inte. Texten ligger då så nära originalet att den kan räknas som plagiat, även om du anger källan, och lärosätena använder ofta program för textjämförelse som hittar sådana likheter. Är en formulering så träffande att du vill behålla den, citera den ordagrant med citattecken och sidhänvisning.

Vanliga misstag i sammanfattningen

• Den blir en inledning: bakgrund och syfte tar all plats, men resultatet nämns knappt.
• Resultatet är vagt: ”Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning” säger inte vad du kom fram till.
• Fel tempus: meningar från projektplanen följer med, som ”Studien kommer att undersöka …”, fast studien redan är gjord.
• Uppgifter som saknas i uppsatsen: siffror, teman eller slutsatser som inte står i den slutliga texten, till exempel för att de ändrades under den sista bearbetningen.
• Två versioner som inte stämmer: sammanfattningen och abstractet anger till exempel olika antal informanter.
• För stora anspråk: slutsatsen påstår att något gäller alla studenter, när du har intervjuat åtta.
• Ordgränsen överskrids: texten är längre än kursen tillåter, ofta för att bakgrunden har fått för mycket plats.

Läs sammanfattningen en sista gång som om du inte kände till uppsatsen. Förstår du vad studien handlade om, hur den gjordes och vad den kom fram till? Då har den gjort sitt jobb.